måndag 15 januari 2001

HISTORIA: Digi-TV: Bättre bild, bättre ljud, nya tjänster


Som historiska artefakter publicerar jag under samlingsrubriken HISTORIA några artiklar jag skrev för Forum för Ekonomi och Teknik under 2000-talets första årtionde. De visar hur otroligt fort tekniken utvecklas.



De digitala tv-sändningarna inleds med 13 kanaler den 27 augusti [2001]. Det minst dramatiska som kommer att ske handlar om naturlig teknisk utveckling: bättre bild och ljud, lite i stil med då färgsändningar inleddes eller då stereoljud lades till. Mera dramatik blir det då man går in på de nya möjligheter digitaliseringen innebär: fler kanaler, interaktivitet och nya tjänster.

Tillsvidare har konsumenterna inte märkt den kommande omvälvningen så mycket, men det kommer att ändras under vårens lopp, berättar projektchef Erik Bäckman på den finlandsvenska digitala kanalen FST.

”Hittills har informationen riktats främst till bostadsbolag så att husnäten kan fås i skick innan sändningarna börjar. I dagarna slår samarbetsorganet för de finska digitalsändningsbolagen (SMDTV) fast den gemensamma elektroniska programguide som kommer att ingå i Digi-tv:n, och i april tar sändningsbolagen över frekvenserna. Då blir det möjligt att på allvar demonstrera digi-tv:n och de nya tjänsterna t.ex. i elektronikbutiker.”

Nya kanaler
Digital-tv kommer inte att fullständigt revolutionera programkartan, eftersom YLE:s, MTV:s och Fyrans nuvarande kanaler överförs till den digitala televisionen. De kanalernas programutbud kommer enligt nuvarande planer inte att förändras nämnvärt, även om olika interaktiva tjänster läggs till programmen.
Nya kanaler är nyhetskanalen (YLE24), en sportkanal, Helsinki Medias kanal som satsar på filmer, regionala City-tv, WSOY:s utbildningskanal Alfa+, Yles kulturkanal samt Wellnets kanal som skall behandla boende, egna pengar, hälsa och fritid. Även Canal+ börjar sända sin betalkanal via det finska digi-tv-nätet.

FST får egen kanal
Finlandssvenska FST:s utbud kommer att bestå av FST:s nuvarande programproduktion samt ny inhemsk och nordisk produktion. I tillägg blir det nyheter klockan 20.00, sportresultat, väder, drama och underhållning samt program för unga och unga vuxna. FST sänder även program från de övriga kanalerna textade till svenska. FST inleder digitalsändningarna liksom de övriga i augusti 2001. År 2003 är det tänkt att digitala FST är helt utbyggt, med 2000 sändningstimmar i året.

Helt nya tjänster
Den första påtagliga skillnaden, förutom betydligt skarpare och bättre bild, utgör den elektroniska programguiden och något som kallas super-text-tv.
”Den elektroniska programguiden är gemensam för alla digitala kanaler. Förutom listor på kvällens program kan man få fram alla program åtta dagar framöver. Dessutom kan man leta enligt genre, t.ex. långfilmer, och då få en lista på alla kommande filmer som kommer att visas på alla kanalerna”, berättar Erik Bäckman.
”Supertext-tv å sin sida är en vidareutveckling av text-tv där användarnas önskemål tagits i beaktande. Man behöver inte längre knäppa in sidnummer utan man navigerar i länklistor, i stil med webbsidor på internet. Sidorna är skarpare och kan innehålla grafik.”

Interaktivitet på riktigt
Enligt Erik Bäckman är det ändå de interaktiva tjänsterna som på allvar skiljer digi-tv från vanlig. Visa, Nokia och Andelsbanken utvecklar ett smartkortssystem för köp av varor via digi-tv, medan Veikkaus febrilt utvecklar sina online-system som redan finns på webben, så att man med en digi-tv t.ex. kan fylla i sin lottorad och betala den.
”Även med olika samhällsinstitutioner pågår pilotprojekt. I framtiden kan man kanske med sitt elektroniska personkort fylla i och lämna in sin skattedeklaration.”

På den finska digital-tv:ns webbsidor (www.digitv.fi) demonstreras tänkbar interaktion som digi-tv:n möjliggör. Till vänster kan tittarna delta i en gallup om Nyhetsläckan, till höger demonstreras en tänkbar interaktiv reklam med ett spel, där priset på en tv sjunker ju bättre man klarar av spelet. Allting styrs via fjärrkontrollen.


Nya apparater behövs
För att se de digitala sändningarna och utnyttja de nya tjänsterna med en existerande tv skall man köpa en extern apparat, en s.k. digibox, som kopplas till tv:n med scart-sladd, precis som en video eller DVD-spelare. Ett inbyggt modem som kopplas till telefonnätet möjliggör interaktiva tjänster medan två kortläsare gör betalkanaler och smartkortstjänster tillgängliga.
”Priserna kommer att variera från cirka 2000 mark till 5000 mark. Basmodellerna erbjuder alla tjänster som är inbyggda i systemet, medan de dyrare modellerna kan innehålla t.ex. en hårdskiva för att banda ett program medan man ser på ett annat, och ingångar för att koppla t.ex. ett tangentbord.”
För de tv-frälsta vars ingångar på tv:n börjar ta slut eftersom de redan utrustat sig med video, DVD-spelare samt satellitmottagare eller kabelbox, utvecklas som bäst kombinerade boxar, som kan ta emot digitala signaler från två olika källor samtidigt. Och tv-tillverkarna utlovar nya, digitala tv-apparater på marknaden redan till slutet av år 2001. Med en sådan tv behövs förstås ingen separat digibox.


Nokias digiboxprototyp kallas Media Terminal. Apparaten är baserad på öppna standarder, bl.a. Linux, och skall kunna visa digitala sändningar på en tv-skärm oberoende om signalen kommer från markbaserad digitaltv eller bredband över internet.


Sverige och Storbritannien före, men efter
Markbaserad digital sändningsverksamhet pågår redan i Storbritannien och Sverige. Kan man köpa en digibox i de länderna och använda den här?
”Trots att bildinformationen i princip är samma MPEG-2-kodade ström, är standarden för programspecifik information och krypterade betalprogram annan. Båda länderna valde av tidtabellsskäl ett kommersiellt, slutet system, medan det finska systemet baseras på det öppna DVB-konsortiets rekommendationer”, berättar Erik Bäckman. DVB-konsortiet består av över 200 medlemsföretag i vars intresse det är att programinformation och tjänster fungerar i apparater från olika tillverkare.

Hur blir det med Sveriges tv?
Diskussionen kring digitaliseringens inverkan på sebarheten av svensk tv i Österbotten har varit livlig. Erik Bäckman påminner om att de nuvarande sändningarna inte på något vis varit gratis, utan att de tiotals miljoner som återsändningarna kostar finansierats via den allmänna tv-avgiften. Det har även varit komplicerat för Sveriges Television att förhandla om rättigheterna med innehållsproducnterna, som gärna skulle vilja sälja sina program direkt till finska sändare.
”Frågan ligger nu på politikernas bord, och möjligt är ju att det i framtiden inte finns politisk vilja att satsa gemensamma pengar på sändningarna, utan att de som vill se dem betalar själva, vilket är enkelt att tekniskt genomföra i och med digitaliseringen.”

Ny sorts reklam
Marknadsförarna gnuggar som bäst händerna av förtjusning över de möjligheter digitaliseringen öppnar för riktad målgruppsreklam. I Sverige har man kommit igång med reklam anpassad för digi-tv.
Olle Wahlund på Boxer TV Access Ab, som bl.a. utvecklar digital-tv-innehåll och tjänster, tror inte att 13 kanaler i Finland innebär att målgrupperna blir för små och ointressanta för de som vill göra reklam.
”Sannolikt är de stora konsumentmärkena också i framtiden försöker nå miljonpubliker. Men vid sidan av dem kommer det att uppstå mindre målgrupper, som är mycket intressanta för reklammakarna. Och det är här möjligheterna till interaktion kommer in. Den marknadsförare som vill vara med skall i dag fördomsfritt utveckla nya metoder och pröva dem”.

--

DVB-teknik:

Med digitala sändningar blir den sista länken i kedjan produktion, överföring och sändning av tv digital. I Finland har man som sändningsstandard valt den europeiska digital-tv-standarden DVB-T, som även tagits i bruk i bl.a. Australien, Nya Zeeland och Indien. Standarden är i sig redan bekant för många via digitala satellitmottagare, där den kallas DVB-S. För kabelnät gäller DVB-C.
I alla kodas och komprimeras bildinnehållet med MPEG-2, som vi redan känner till från DVD-videoskivorna.

På en vanlig analog tv-frekvens ryms samtidigt flera digitala kanaler, och den som sänder digitalt kan variera den datamängd som reserveras för kanalerna. En långfilm kan få bästa möjliga bild och ljud, medan en enklare studioshow kan tilldelas mindre digital bandbredd. Systemet möjliggör därför även HDTV-sändningar i fall tv-skärmarna i framtiden blir skarpare.
Brus och spökbilder förekommer inte i digitala tv-sändningar. Bilden är perfekt hela tiden.

MHP eller Multimedia Home Platform-specifikationen är den öppna platform som DVB-konsortiet utvecklat för tillverkarna av konsumentapparater bl.a. för de interaktiva tjänsterna och som tas i bruk i Finland. Eftersom plattformen är öppen (programmeringen sker med Java) kan i princip vem som helst skapa innehållstjänster till digi-tv, och tjänsterna kan tas i bruk i alla MHP-kompatibla apparater. Den som skapar innehållet behöver inte heller köpa dyr programvara som endast fungerar i en omgivning och betala licensavgifter för användandet, som t.ex. i Storbritannien och Sverige.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar